Så då var man på plats.

Okej då var man alltså på plats och har gjort 2 riktiga pass och ett fotbollspass. Ganska spännande..

Flyttade i måndags em och var skitnervös hur hon österrikiskan skulle vara som jag skulle bo med. Men det var ingen fara, Marlene var supertrevlig och lättsam! Bra tjej, fast hon ljuger lite. Hon säger att hon är jättedålig på att åka rullskidor, har dålig kondition osv. VAR DÅ UNDRAR JAG?!?! Men hon är bra!
När jag hade flyttat in kom Elin över och vi satt och pratade, kollade fejjsan osv. Gick och handlade. Mycket trevligt, sen joggade jag och sen var det sovdags. Typ.

 Dan efter var det fotboll. Skoj i spöregn och halt gräs, ehhhh. Sen rullskidor. JAG VAR SÄMST! Alla kategorier! Men sjukt kul.

Onsdagen var det löpning, ja det skulle ju vara a1. Vad hade jag för puls? Jag sprang 44 min på 93% av max. Fint a3 pass anyway och det kändes så jäkla BRA! Kalaspass för jag var stark och orkade osv!

Sen packning inför insparken, ingen aning om någonting. vet bara att vi ska sova någonstans och vi ska springa, åka klassiskt rullskidor och stavgång... Mycket skoj!


Tjing

Delirium Trigger.

Skitträningspass förutom dom sista 2 km då det blev väldigt vackert och fint med Coheed and Cambria's Delirum trigger i lurarna. Men det var det enda. Okej spänsten på fotbollsplanen var kul. Annars var det bajs.
1,5 timmar fartlek blandat med lite spänst mittuppe i alltihopa. Det gick men knappast mer... GAH.

Imorgon Sthlm och Carlan babe. Ska springa i stadsmiljö och gå på sthlms gym. Spännande. Skillnad mot koppjärk och min röjeråsskog!

imorgon blir det kul btw! Ska hälsa på min bästis, Rättviksslalombacke! Det är riktig kärlek mellan oss!

VILA!

Skön dag med vila. Vilket betyder citronmarängpaj och bok och promenad! Jättekonstigt att gå när man brukar springa..

vackert.

Tänkte om i min träning och det blev backträning i konsumbacken (legendarisk röjeråsbacke) istället för långsväng. Men det blev en bra backträning och kräkskänslorna kom inte förrän sista svängen! Wiie!

Känslan att för ett år sen inte ens orka springa 2 km utan att klappa ihop till att nu springa 4-5 km som uppvärming, köra tuff backträning så mjölksyran klampar in och vrålar att den ska ha fest, sen jogga av i typ 3-4 km. Springa någon mil eller så, det känns bara skönt. Sure jag är ju trött men benen bär mig fortfarande hem. Sen ska jag tacka min älskade sjukgymnast big time. Vaderna känns inte längre. Inte ens vid högbelastning och max! WIIE!

idag var ett jobbigt men mycket bra pass! Dessutom mycket vacker kvällssol i min backe!

Placebo och kaffe.

Nu ska jag köra upp något någonstans så jag får en sjujäkla äcklig fart..
Har liiiiiiiiiite att göra idag. Träna mig (vikarbyn runt, a1), träna min häst (intervaller plus styrka), klippa gräsmattan, elda, tvätta, städa, gå på fest? Que? och hur hade jag tänkt att denna dag skulle gå ihop?! Det gör den inte. Sen upp och jobba och sen träna, fest igen, sen upp och jobba på söndag? EEEHH.

Livet är hårt, att vara ensam hemma och jobba och träna är ingen barnlek..

Och på tal om något annat, skolan närmar sig med stormsteg och jag är livrädd. Jag kommer hålla elin i handen hela tiden. Kommer jag orka? Kommer jag klappa ihop fullständigt? Undrar om jag kommer att kunna sova de sista dagarna innan?! Kommer alla vara helt hysteriska maniska jäklar? (troligtvis, men jag är ganska manisk också..) GAAH! SCARY!

Hej och hå.

Dagen är vilodag och det kunde inte ha passat bättre. För min rygg sa visst upp sig. Hoppsan. Citadon är min vän idag när inte alvedon funkar.

Men gårdagen var fin. Intervaller 15x15. Jag var fräsch och pigg. Gott snack. Sen gymmet och "pumpade". Jag hängde i skrikrummet som min bror säger. Det är där ångesten och svetten sitter i väggarna. Alltså rummet där det finns fria vikter, det är dit folk går direkt utan uppvärmning och tar max på en gång, 1 gång i veckan. Oj vad jag drog alla över kam.

En mycket positiv sak. Mina vader svarar på sjukgynmastiken. Och det går fort. Jag gillart!